Hej alla medlemmar!
Detta möte besöktes av totalt 16 personer, 13 medlemmar, 2 gäster och
föredragshållaren Sören Andersson, begravningsentreprenör från
Johanssons begravningsbyrå och inbjuden av Ingegerd Dalfelt.
Ämnet för dagen:
"Begravningskultur i förändring under 18 -, 19- och 2000-talet."
Sören har arbetat 40 år med begravningar och har ett stort intresse för
historia om dessa, särskilt från Skåne. Begravningstraditionen bygger
ofta på den stora gudstron och vidskepelse som fanns.
En klok gumma var liksveperska, varje kista byggdes efter behov av
lokal snickare. Ett känt fenomen var att lägga grane utanför
huset/gården när någon dött för att visa att här hade man sorg.
Vanligt var också att man lade det hela vägen till kyrkan och då var
det viktigt att taggarna i granet riktades mot kyrkan.
Detta för att man(liket) skulle sticka sig i fötterna om man skulle få
för sig att gå hem igen. Förr skedde begravningar på söndagar.
Nu är det tisdagar till fredagar som gäller. Under 1800- och in på
1900-talet bjöds det in till hemmet tidigt på morgon begravnings-
dagen. Redan så dags dracks det brännvin innan kistan med den döde
sedan drogs till kyrkan på flakvagn av gästerna. Först på 1920-talet
drog hästar. Gravgrävaren och klockaren förrättade begravningen
utomhus före högmässan som gästerna sedan deltog i.
Därefter hölls väldiga begravningskalas med måltid och mycket
brännvin i hemmet där det också bjöds på begravningstårta och
begravningskonfekt. Om man inte bjöd på konfekt fick man dåligt
rykte. Efterkalas för de som medverkat vidbegravning var också
förekommande. Pärlkransar av metall som lades på kistlocket blev
vanligt på 1700-talet och dessa återanvändes många gånger.
Seden togs hit från Italien. Svenska kyrkan är huvudman för alla
begravningar. Idag kremeras 80% av de döda i Sverige. i Lund 90%.
Sedan 1974 tillåter katolska kyrkan också detta. Ortodoxa och
muslimer har enbart jordbegravningar. Dödsannonser i tidningar
var självklart tills för fem år sedan. Nu väljer många att meddela
digitalt. Annons i tidning kostar ofta runt 10.000 kr idag, detta
Kremering blir mer och mer vanligt. Platsen på kyrkogården
ingår i begravningsavgiften/skatten. Traditionell gravplats används
men minneslund, asklund, urnlund och askgravplats blir allt vanligare.
Pandemin förändrade mycket inom begravningstraditionen med
möjlighet att streama och fotografera begravningen.
En helt ny tradition tog fart då, nämligen att ha urnbegravning
och direkt efter begravningsgudstjänsten sänka ner urnan i jorden.
Lagen säger att den döde måste jordbegravas eller kremeras
inom en månad från döden. Ceremonin måste ske senast inom ett år.
Det kremerade stoftet kan placeras på kyrkogård. Efter tillstånd
från länsstyrelsen kan det spridas i havet eller i naturen.
Det är inte längre särskilt ofta som den döde visas upp i
kistan inför begravningen.
Hälsningar
Christina
President